Välkommen till Järvsöstigens kennel

Järvsöstigens kennel grundades av min pappa Sigurd Hall i slutet av 1950-talet. Kennelnamnet blev godkänt 1964 och under drygt 25 år drev han kenneln med målsättningen att få fram duktiga jakthundar med rastypiskt utseende och en bra mentalitet.

Här har pappa Sigurd SEJ(g)Ch Järvsöstigens Sissi i famnen. Hennes föräldrar var SEJ(g)Ch Järvsöstigens Frille och SEJ(g)Ch Sessan. Alla dessa bodde på kenneln

Jag, dottern Marianne Jonsson-Hall försöker tassa efter i hans fotspår, tyvärr avled han redan 1995 endast 69 år. Han led av Ahlzeimers sjukdom i många år och de råd och tips han gav mig under hans aktiva friska tid värnar jag mycket om och försöker leva efter. På gården fanns många djur och framför allt hundar majoriteten släthårig foxterrier.

Här ligger jag med SE&NOJ(G)Ch Järvsöstigens Simba plus hennes kullsyskon ovanpå mig. Hon blev en mycket effektiv grythund som även vann många grytprov, som var en tävlingsform då. Hon var dessutom en bra nedärvare till sina valpar

Under pappas aktiva tid som hunduppfödare och jägare var grytprovsverksamheten en tävlingsform med klubbmästerskap, svenska mästerskap, till och med landskamper mellan de nordiska rabiesfria länderna, Sverige, Norge och Finland.

SEJ(g)Ch Järvsöstigens Japp vann SM 1963 och 1964 och då fick pappa två inteckningar i den åtråvärda tavlan, målad av Lindorm Liljefors. Ett vandringspris som verkligen vandrade runt i många år.

SE & FIN J(g)Ch SEVCh Järvsöstigens Sisqa är en valp från min kull nr. 17 och hon är tolfte generationen från pappas första avelstik SEJ(g)Ch Sessan. Här avslutar vi vår ”tävlingskarriär” med ett femte 1:a pris på grytprov i Norge.

Mitt mål med hundarna från kenneln är att de ska bli väl fungerande jakthundar, i första hand avsedda för grytjakt.

De ska också vara sociala och fina familjehundar med det typiska foxterrierbeteendet, alltså att följa efter sin ägare överallt inomhus och att ta bästa platsen när det är dags för fredagsmys.

Maria dottern ser inte helt nöjd ut med att vara tvungen att dela favoritfåtöljen med tre foxterriers