År 2022 inte mitt favoritår.

I år har vi varit med om mardrömslika perioder i kenneln. Både Sarka och Sisqa dog med två veckors mellanrum och av valparna som Sarka fick överlevde två tack vare underbara människor som ställde upp och amman som tog hand om dem.

Den 24 mars fick Sarka valpar. Normal förlossning 5 st tittade ut. Jag försökte känna om det var tomt, kände litet ojämnheter men hon var helt lugn inte en minsta värk. Nästan 1.5 dygn senare kom det värkar, då var det fredag kväll. På Djursjukhuset i Sundsvall konstaterades en död dubbelvikt valp som togs ut med kejsarsnitt. Sarka återhämtade sig inte o på söndag åkte vi in igen. Kraftig infektion och medicinsk chock. Hon överlevde inte nästa narkos.

Valparna dog en efter en. Men två har överlevt och jag är så otroligt tacksam till alla människor som lyssnade till mina nödrop efter en amma. Ni skrev, ringde och engagerade er. Tusen tack alla ni. Mina valpar, Starke Kallax och Starka Stella är pigga och fina och redo för världen.

Två veckor efter denna dramatiska helg blev Sisqa akut jättedålig. Trolig stroke eller något annat. Vi kämpade i nästan två dygn men utan förbättring så hon fick somna in.

Det som ändå varit en ljuspunkt och en läkande tid har varit Lea och hennes underbara wachtelvalpar där vi fick nya erfarenheter och ett något så när bra avslut på valpningstiden i år.

Nu slickar vi såren och minns Sisqa och Sarka med en blandning av sorg och värme.
Stella ser till att hålla igång oss tack och lov.