Ja, vi tränar agility, bara för att vi kan. Fort går det inte och fel blir det ofta på tävlingarna. Men kul har vi och det är det viktigaste.
Problemet i början på året var att Stella fortfarande trodde att hon var universums medelpunkt. Man måste helt enkelt hälsa på funktionärer och domare först, sen kan man springa banan. När hon två gånger hoppade upp på funktionärsbordet på en tävling i juni, fick jag nog. Under sommaren tränade vi mycket kontakt, lydnad och annat som byggde vår kommunikation på ett positivt sätt. Sen fungerade agilitydelen bättre också. Säsongens resultat visar att det går framåt. Bättre fart, alltså mindre nosande trots att jag springer långsamt blir nästa utmaning. Vi vann till och med ett lopp i september.
